HEMSK resa

Vilken dag. Den började med detta eviga plockandet. VEM är det som stökar ner hos oss? Jag vill inte vara kompis med den längre. Försökte mig på att använda modeordet hen, men det kändes inget bra så det blev den. DEN vill jag inte vara kompis med längre.
 
Några pass i telefonkö. Hemtjänsten ringde från mamma och sa att hon inte kan ringa till mig. Telefonkö till Telenor 29 min. När jag kom fram sa han som svarade att problemet beror på att jag har både hemnummer och mobilnummer på samma telefon. Då blir det ofta så att ingen kan ringa. Snabbt som vinden fick han order om att ta bort hemtelefonen. Jag svor inombords eftersom dom inte sagt något om att det var ett problem, utan rekommenderade mig att göra så när det inte fungerade med den mobila hemtelefonen.
 
Så ringde jag Telia. 38 minuters kö. När jag äntligen kom fram så lotsades jag att klicka på ikoner och .... Just nu fungerar mitt internet. Roligt värre!! Hoppas det fortsätter på den vägen!
 
Ännu en telefonkö. Nu till min bank. Den kön var mycket kortare. I går kunde jag inte betala bilprovningen med mitt bankkort. Med hjälp av bankens lots så kan jag göra det nu igen!!
 
En tur till Uppsala där Emma hade dansuppvisning och avslutning för terminen. Vi kom iväg lite tidigt. Vi skulle fixa en sak på vägen in, men när vi kom dit så visade det sig att Allan läst fel på dag. Alltså fick vi en stund över och kunde "göra Maxi". Eftersom vi behövde lite i magen tog vi en snabb hamburgare på Mc Donald. Tur att man är vuxen och inte behöver äta upp. Mera behöver jag väl inte säga om det??
 
Så hämtade vi Emma och Matilda och åkte till dansavslutningen.

Så härligt att se en grupp barn röra sig i takt till musik.
Hjula kunde dom också. 
Efter uppvisningen smakade saffransbullar och kaffe gott.
 
Så åkte vi en snabb tur om mamma för att lämna ett par hyacinter och kolla telefonen. HON KAN FORTFARANDE INTE RINGA!!  Övrigt elände skall jag bespara er::
Sedan åkte vi hemåt. Det var det som var HEMSKT!!  Jag satt på helspänn och stirrade ut för att hjälpa Allan att se vägen (haha) Dimman låg så tjock, så tjock. Hu så otäckt det var och så skönt det var att komma hem.
Jag är solidarisk mot mina flickor (flicka??) så jag berättar inte vad som hänt här hemma.
 
Fast om jag inte gör det så tror ni att det hänt något fasansfullt och det har det inte gjort. Det var bara en knopp till en gardinstång som hade finfördelats.
 
Om 11.5 timmar så...
Nu tar jag en Alvedon och en ny deckare och kryper ner i den förvärmda sängen
Ni glömmer väl inte att släcka ljusen när ni kryper i säng?? Läste att värmeljus är rena bomberna. Vet inte hur jag skall göra nu. Jag har gärna värmeljus i lyktor där jag inte är. Jag tycker det är så mysigt Frågan är om jag vågar fortsätta med det.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0