Smörtjuvar
Ja inte är det smörtjuvar Allan skär när han skär upp bröd. Min svärfar avskydde smörtjuvar och ville inte alls att jag skulle skära upp bröd när jag var i Småland och hälsade på
Min svärmor bakade underbart gott bröd. Skållade limpor i vedeldad ugn. Jättegott men väldigt matiga så jag tyckte att man inte behövde ha så tjocka skivor. Min svärfar höll inte alls med mig. Det var brödet som var maten och pålägget inte så viktigt. Det var så det var. Bröd och potatis var det som höll barnen från svält
Mitt matbröd är oftast också matigt Grovt skållat rågbröd. Det blir jobbigt att äta om skivorna är för tjocka. Nej lite lagom tunna så att dom "stjäl smör" gillar jag. Jag har inte lyckats lära Allan att brödskivor inte behöver vara så väldigt matiga i sig. Jag har haft snart 50 år på mig och insåg idag, bara plötsligt , så där: Jag ger upp. Det går inte att få honom att fatta, Varför lägger jag energi på det. Mors brödskivor var inga smörtjuvar och det är mallen för Allans brödskärande.
Den här löparen sydde jag i skolan Jag kan inte ha varit så gammal, det syns på baksidan att sömmerskan inte är van . Jag minns hur jag räknade och sprättade upp för att det blev fel. Gjorde om och gjorde rätt.
Jag hade glömt bort löparen men hittade den i mammas gömmor och jag blir så nostalgisk. Jag slet med korsstygnsbroderier och tyckte det var så roligt.
För övrigt har dagen inneburit ans av hundar
Det tod en stund att få fram hunden ur ratsaflätorna men nu är hon mjuk och go inför morgondagens besök hos frisör Tovan.
Det har inte bara varit mycke blomflugor i år. Det har varit och är fortfarande massor av kardborrar och ännu värre Småborrar. Jag plockar och plockar och kammar och klipper
En bit på väg
Så är det den här lilla vesslan Hon snor runt som en propeller. I dag tröttnade jag och satte galge på henne, men sitta fast nej jäklar... Hon blev skogstokig. Jag jobbade ett bra tag på att få det att fungera men sedan räddades hon av att jag frös om fingrarna och avbröt aktiviteten. Det är inte så varmt ute i verkstan Vi får ta pälsen lite pö om pö inne på köksbordet. Det är rätt mysigt tycker jag, men inte gör Blåzza som sin son. Harvey la sig på bordet och där låg han medan jag plockade päls. Blåzza vill gärna pussa och gosa och det där med pälsvård ...
Nu är det nyheter och därtill en kopp kaffe. Givetvis frossar vi i tända ljus och njuter advent samtidigt
Kram på er
