danvikstjejerna.blogg.se

Tänk vad tiden rusar Blåzza fyller  3 år. Hon kom till oss den 30 mars 2014 sex månader gammal. Tänk som hon har förändrat våra liv. Ja till det bättre. Ni som brukar titta in här emellanåt vet hur många skratt hon ger oss.

Visst är hon ibland lite jobbig. Som när hon sitter och trycker ute i mörkret och inte "hör" när jag ropar på henne.

Det är inte i alla slags väderlekar som det är roligt att med ficklampans hjälp leta reda på henne. I bland skulle jag kunne ge bort henne billigt, MEN så tittar hon mig djupt i ögonen och då är allt förlåtet. Så viftar hon lite på svansen och då smälter jag.

Jag vet att jag kan ställa samma krav på henne som på de stora tjejerna, men det gör jag inte. Hon har en favör med sin litenhet. "Mammas lilla baby"

 

I Grövelsjön så arbetade jag ungefär samma pass med Blåzza och Ronja. På lydnadsplanen så var det inte Ronja som visade framtassarna. Nej det var den lilla loppan som kunde bäst.

Så var det för det mesta. Ronja är duktig men Blåzza är duktigare ELLER?? Är det att jag ställer mindre krav på henne. Intressant tanke.

I morgon skall jag ha med bara Ronja på Nosework. Får se hur hon fixar det.

 

Vi har firat med lite extra gobitar idag, men vi har inte haft kalas och Blåzza har inte fått paket. Det är bara Nessie som får paket när hon fyller år. Det kallas diskriminering, men det vet dom inte om så vi fortsätter med det konceptet.

 

För övrigt har jag varit på syföreningen Alltid roligt att träffa kompisarna och lösa världsproblemen. Att bjudas på blåbärspaj till kaffet är inte dumt när man är för lat för att själv gå till skogen och hämta. Äpplena är ju så mycket enklare att plocka, och vad är det för fel på äppelpaj??. Särskilt det där nya receptet med en aning flingsalt i. Sött möter salt, ett gott koncept.

 

Jag har letat mönster på jullöpare och tyger med julkänsla. Jag har gjort ett och annat fynd som inte har med julen att göra, men också julmotiv. Gamla Härliga hund känns helt nya. Nu skall jag läsa dem igen och sedan kasta.

 

Jag har njutit höstfärger och höstdofter. Jag längtar efter regn för växternas skull. Det förstör spårandet om det blir för mycket, men nu behöver vi regn. Vi har egen brunn och ibland när jag tappar upp vatten slås jag av tanken: tänk om vattnet tar slut. Rinner det lika fort ur kranen som vanligt?