danvikstjejerna.blogg.se

Vi släppte henne i stora trädgården där Allan täppt till två hål. Plötsligt var hon på vägen men kom snabbt tillbaka med viftande svans när jag ropade.

Allan gjorde en ny insats medan jag gick in i tron att husde hade koll.

Plötsligt insåg vi att det hade han inte och borta var vår LillaLoppa. Jag kollade hos grannarna. Tog en tur bortåt vägen Tillbaka till Bernströms vår närmadte granne. Dom med katten.

Allan tog över patrulerandet. Jag ringde kennelhusse för att fråga hur länge man skall vänta innan man ringer polisen. Cg svarafe inte.

En ny tur runt i bygden. Insåg att en liten hund på rymmen är mycket svårare att se än en stor

Plockar fram hennes papper och ringer 11414. Telefonkö........

Klockan går MEN så svarar det i växeln och jag blir kopplad till polisen i Uppsala.

Jag klagar min nöd och polisen tar mina uppgifter. Kollar om någon hört av sig till polisen att dom hittat henne, men det har ingen gjort

För mitt inre öga ser jag massor av scenarier: överkörd, skadad av vildsvin, ....

Jag får lämna alla uppgifter som går att lämna till en polis som hela tiden är lugn och trygg att prata med. Svårast var det där med färgen för blå/svart är väl inte en borderterrier? Visst är det en lite grythund?

Jo. Men dom är väl bruna?

Nja inte alla, min är blå men ser svart ut....

När polisen avslutar samtalet med några tröstande ord om stt det säkert kommer att gå bra så ber jag honom vänta lite 

Jag har hört någon skrika och när jag går ut ser jag en Liten trött en med svansen som en propeller stå och tjuta utanför staketet.

Jag meddelar polisen att rymligen är hemma och hankonstaterar att ärendet avskrivs med ett lyckligt slut

 2,5 timmar tog det hela och jag lovar att det är de längsta timmarna i mitt liv