Det kom en fråga
och sedan kom det en biljett på mail.
I söndags satte jag mig på Fjällexpressen och åkte till Lindvallen för att träffa Johan och hans familj.
Jag fick uppleva dagar i en miljö som jag inte trodde fanns på riktigt. Det är en väldig skillnad på att se något på bild och i verkligheten, det är jag alldeles säker på efter de här dagarna.
Sol och flera plusgrader.
Elsa laddar med Dajm innan hon skall åka lift upp till toppen.
Här har Ulrika och Erik anslutit.
Jag som inte har förstått det där med skidor minglade runt bland alla andra far och morföräldrar. Hängde bredvid liftarna för att imponeras av hur säkert även riktigt små barn åker både upp och ner. Jag imponerades väldigt av de ungdomar som hjälpte till i liftarna. En del barn var lite osäkra, men med ett leende, en säker hand och "give me five" så fick dom alla småttingar att ge sig uppför backarna.
Ett otroligt system av backar och liftar gör att man kan åka upp en bit, åka lite och så ta nästa lift vidare uppåt och... Jag måste erkänna att jag inte riktigt fattade trots att Erik gjorde allt han kunde för att få mig att förstå hur han kunde komma till Högfjällshotellet (tror jag det var) från "vår" anläggning.
Två av backarna. Så här ligger backe vid backe liksom seriekopplade. Jag stog vid en lift som Elsa och Johan försvann upp i och så väntade jag och väntade och väntade och dom kom inte. Då kom dom från ett helt annat håll
Dags för snöstjärnorna att samlas till skidskolan Fröken heter Louise och kom från Skövde.
Nu har solen gått ner bakom fjället och trots att det är plusgrader så känns det kallt. Det är skönt att komma in i värmen
I baren fanns det drinkar att köpa som man blev alldeles blå på tungan av
Tre generationer
Visst är denna stubbe vacker?!
Knotiga grenar med lav kan man väl inte studera för ofta??
Elsa gör varma mackor i ett smörgåsjärn som Johan köpt i USA. Andra grillar korv och hamburgare. Röken spreds sig och det doftar härligt strövare om min jacka. För er som inte vet så blir man strövare när man är för stor för Mulleskolan. I strövarna får man ha kniv och så eldar man och grillar korv på grillpinnarna som man täljt.
Mulle vet väl alla vad det är??
Elsa hittade blåbär bredvid eldplatsen
Ett myller av människor. Visst känner ni doften av rök?? Och visst hör ni göteborgskan blandas med danska??
Visst känner ni värmen av solen och semesterkänslan i magen?
Inte behöver jag skriva text till denna bilden??
Facebook är fantastiskt!! Jag skrev på vägen upp att jag var på väg till Lindvallen och fick svar från Birgitta, som jag träffade på hundläger i Grövelsjön för 8 år sedan, att hon också var där.
Min andra dag där uppe träffades vi och pratade gamla minnen och sådant som är aktuellt nu Så roligt!!. Birgitta hade en liten Viktor, en liten Westie (förlåt Birgitta om jag har gett honom fel ras) då för många år sedan. Han och Nessie gick i samma grupp och spårade och han talade med kissmarkeringar om att spåret var hans. En riktig liten charmig kille. Viktor och Nessie spårar nog tillsammans i regnbågslandet nu medan deras yngre "syskon" tar hand om sina tvåbeningar.
Slut på dagens skidskola
Dags för längdåkning Tvärs över vägen fanns fina spår. Johan, Elsa och Ulrika ger sig iväg
Alltså det där med stavar....
Jag tror att den här figuren heter Valle. Han hade gjort banor till barnen och när dom hade klarat av banorna så fick dom medalj
Dåligt kort. Medaljen syns ju inte, Farmor behöver gå på fotokurs ----- också!!
Inte tog jag någon bild på banorna heller, men när jag stog där och tittade så gjorde jag reflektionen att: När Henrik för c:a 40 !! år sedan gick alpin skidskola med Friluftsfrämjandet Björklinge, så såg portarna likadana ut.
Vägpinnar som var utplacerade på olika sätt för att åka runt och under och...
Fast då åkte man på vanliga längdskidor.
Johan bröt av en stav när han åkte längd. Vi fick åka till Sälen för att skaffa en ny.
I den affären kunde man få hjälp att valla
En hel vetenskap förstår jag att det är, när jag ser prislistan
Elsa var så trött så hon somnade på Johans fötter, men den bilden går inte att ladda ner. Datorn bara tuggar. Jag gör inga försök med andra bilder utan sparar dom och ger er ev ett litet smakprov i morgon
Som ni förstår har jag haft det underbart. Riktig semester. Tänk er, jag satt varje dag i solen och njör. Jag använde inte en enda gång det handarbetskit som jag som alltid annars har med "för att ha något att göra". Inte en enda stygn på flera dag. Måste vara rekord.
Satt i solen och gjorde reflektionen att jag skall testa om det fungerar att sitta still i solen på en stol och lyssna på fåglarna utan att göra något annat samtidigt. Det kanske går.
Jag kom hem igår kväll och hämtades av henrik. Jag sov i Herrhagen i natt och fick vara med och sjunga för Emma i morse. Emma 12 år redan. Tiden rusar.
Ingen bild heller på sillburken som Allan hittade i brevlådan i morse. Sill som gav vårkänslor.
TACK Johan med familj för underbara dagar och
TACK till den okände givare som ställt en sillburk i vår poståda
Trevlig kväll och helg t
