Harvey på besök
I går em kom Harvey för att hälsa på oss några dagar. För er som inte vet så är han son till Blåzza. Vi har haft glädjen att få låna honom tidigare och tjejerna blev jätteglada när jag släppte ut honom ur bilen. Dom leker och leker och leker. Så vilar dom sig lite innan dom leker igen. Ni kan inte ana hur fort benen rör sig på dom när dom rusar runt trädgården. T.o.m Smilla leker och det är inte så vanligt.
Natten har varit lugn. Ja, på hundsidan. Harvey har legat hos mig men eftersom jag har haft så himla ont så har jag legar vaken och läst och snurrat. Han såg lite förvånad ut när jag tände lampan, men snart sov han igen.
I morse kom Ronja upphoppandes och så Blåzza
Då blev det lite trångt en stund, men så mysigt. Finns det hjärterum så...
Dagen har gått i stilla mak. Första gången Harvey var här sa jag till hans hussar att skaffa sele för han drar så in i bomben. Han hatar selen. Han svansar runt benen mest hela tiden, men när jag tog fram selen försvann han som ett streck till ett annat rum. Jag riktigt kände hur han gjorde sig tyngre när jag bar honom till köket.
Så kom vi då ut och har man en sele på sig så måste man åka på rygg i diket för att bli av med eländet. Det är riktigt synd om honom, men jag vet inte hur man skall kunna göra det uthärdligt för honom.
En himla go kille är det. Så många likheter med mamma Blåzza. Båda låter när jag inte "ser" dem. Det håller dom på med till dom får uppmärksamhet. Just nu kan jag inte komma på något mera, men jag vet att jag flera gånger tänkt tanken: Det där beteendet måste vara genetiskt.
Dock är han en stadskille så varför tre tjejer stod vid staketet och skällde som galna fattade han inte. Han strosade lugnt vidare och kissade på grästuvorna, som säkert alla är revirmarkerade nu. Att skälla på hjortarna hinner han säkert lära sig, även om han inte har så mycket användning för det hemma i Stockholm.
I middags kom kusin Birgitta och hälsade på tillsammans med sin man Leif. Dom var på väg hem till Umeå efter solsemester. Dom hade med sig en jättefin kruka med en amaryllis. Den står i köksfönstret och kommer säkert att blomma till advent. Så härligt. Birgitta och jag hann att minnas lite från våra träffar på "näset". Det var faster Greta, Birgittas mamma som började att samla ihop oss alla. När hon flyttade till Säffle så hade hon inte plats, så då tog Majken över. Majken som var mamma till Ingegerd som var förbi här tidigare i veckan.
Nu är jag jätteglad över att mina kusiner tittar in när dom åker förbi på väg upp eller ner till/från norra Sverige.
Vi har vid båda besöken konstaterat att det är mycket som vi borde ha frågar våra mammor medan det gick. I dag började vi prata om farmor/mormor Anna. Jag minns henne bara som sjuk men vad var det hon led av?? Ingen av oss visste och vem vet det i dag tro. Kanske kan vår släkting Gullan i Säffle veta. Jag skall faktiskt kontakta henne och fråga.
I em har det varit julauktion i Skuttunge bygdegård. Traditionsenligt varje år har supporterklubben auktion och samlar in pengar till sportklubben. Även om man inte handlar så mycket så är det tradition att gå dit. Jag sa förra året att det var sista gången, men så var det dags i dag och jag åkte med Ottos familj. Köpte lite lotter och ljus och fikade och hade trevligt ett par timmar. I morgon kan jag börja plocka fram lite adventsprylar Advent startar med auktionen så nu är det fritt fram att börja
Nu är det snart deckare på tv 4. Ute är det kolsvart. Skönt att kunna släppa ut hundarna för självkiss och lek.
Under pauserna hinner man både borsta tänder och droppa i ögondropparna Kanske inte är så dumt med reklam trots allt??
