Blåsippan ute i backarna står och Blåzza är MYCKET snabbare än jag

En helt underbar morgonpromenad hade tjejerna och jag i dag. Vi hamnade i en skogskant Jag satte mig på en sten och njöt sol och fågelsång. Tjejerna njöt viltgodis och att rulla sig i löven
 
Visst är det underbart. I går plockade jag tussilago till pappa och mamma, i dag njöt jag blåsippor. Blåsippor njuter man bäst där de växer. Man får visserligen plocka men de vissnar ju så fort.
 
Hasselhängena ryker. Det doftar vår och solvärme i skogsgläntan
 
Himlen är oskyldigt blå.
 
Känner doften, men var är dom?? Luktar både rådjur och hare.
 
 
Lite trassligt är det att komma åt naturgodiset, men det är absolut värt besväret.
 
Min älskade Kråka har snart tid på Hundtovan för att få vårpälsen fixad till valborg
 
Den Lilla Blå har frissan hemma och det går så sakteliga framåt. Det är något med ögonvrån och mungipan som jag inte minns.
 
Jag har beställt tågbiljetter för att åka till Björboholm och fira Erik och Valborg. Tjejerna är hemma och blir ompyssslade av Thea  kanske med lite handräckning av övrig familj. Thea skall sova hos tjejerna har hon lovat.
 
En trevlig utflykt i eftermiddags tillsammans med Lena till Upplandsblomman där jag köpte flera penseer . Sedan åkte vi till Fullerö och fikade. Deras fika kan jag rekommendera. Det är prisvärt.
 
I Viksta kyrka höll Björn en fin predikan som konfirmanderna som jag hade med mig förstod. Det är inget dåligt betyg. Heja Björn!! På vägen både dit och hem såg vi älgar. På vägen dit stod en fjolårskalv så nära vägen så hade vi stannat hade vi kunnat klappa den tror jag.
 
Mästarnas mästare på tv och sedan var det dags att kissa hundar. På kvällarna är dom självkissande. Blåzza har på sig sitt blinkande halsband. Så ropar jag Ronja kommer men Blåzza är stendöv. Jag går för att hämta henne utrustad med ficklampa. Eftersom hon inte hör att jag ropar så flyttar hon på sig. Jag höjer rösten och det är som att starta en raket Hon springer så fort de små benen bär henne och jag försöker komma ikapp henne. Vår tomt är full med grävda gropar och i mörkret är den nästan oframkomlig om man vill vara säker på att inte ramla. Sådana bekymmer har inte Blåzza. Hon far fram som en skållad råtta. Jag har ingen chans att komma i fatt henne i vanliga fall och i mörker ...   Hon var rätt billig en stund.
Jag lämnade dörren öppen och gick in och plötsligt sitter hon vid bänken där godisburken står. Om hon fick något?? Den frågan låter jag vara obesvarad.
Ute faller ett stilla vårregn och det doftar underbart. Trots det stannar jag inomhus och snart nog skall jag krypa till kojs


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0