Gemenskap och glada skratt
I går började jag dagen hos sjukgymnasten som talade om att det knäpper så i mitt knä beror på att det är artros i det. Jag fick ett gymnastikprogram för att smörja leden. Hon tyckte att jag skulle skaffa en träningcykel och cykla på för det var väldigt bra. Jag sa att jag nog faktiskt inte har plats för en sådan , men det trodde hon nog var en dålig undanflykt. Ni som har varit här kan ju ge mig ett tips om var jag skall ställa den.
Nu har jag tre gymnastikprogram. Ett för axeln, ett för rumpan och ett för knät Jag kommer att bli träningsnarkoman om jag följer dom flitigt. Nåja, man skall inte överdriva någonting, så två av programmen ligger på is tills jag eventuellt behöver dom igen.
Efter avslutat besök på vårdcentralen hämtade jag Emma och så åkte vi hem till Skuttunge
Vi började med att göra "världens godaste äppelpaj" Det gäller att frossa i äpplen i alla dess former i år när skörden är så oerhört rik. Sedan spelade vi kort och chinachack och Rummy. Vi fikade och skrattade och pratade. Thea anslöt också till "verksamheten" Vi konstaterade att BRAGO-kexen är bra goda. Faktiskt ett strå vassare än Mariekex som är så gott
Det här är jätteroligt . Pappa och mamma älskade att spela Rummy och vi kunde sitta halva nätterna och spela. Bara EN gång till. Och ännu en...
Det gamla chinachacket som vi hade hemma när jag var barn och som vi spelade ofta ofta, det har kommit fram igen. Det är också väldigt roligt. Man hinner prata mycket när man spelar spel, och det passar ju mig som hand i handske.
Några av kycklingarna var lite smutsiga i rumpan så vi tog in dom för rengöring. Ronja var sjövild och vi vågade inte ha henne lös i köket där småttingarna fanns. Blåzza var ute och reagerade inte på att det fanns fåglar inne
Jag höll fram en kycklig till Ronja men då såg hon mest ut att skämmas.
I dag har vi gjort en annan paj med äpplen och brunt farin. Vi har plockat blommor till kyrkogården Vi har motionerat tjejerna. Vi har fortsatt med skratt och spel och fika.
Så tog vi paus och jag ringde till Kicki för att kolla när hon kan döma ett öppet spår för Blåzza och det visar sig att hon inte på sex veckor hört ett ord från SSRK som jag både anmält mig till och betalat för provet
Att jag inte hört något trodde jag berodde på värmen, men så var det inte.
Alltså har jag ringt och ringt och ring. Jag har talat in på telefonsvaraen hos Linda som jag skickade anmälningen till, men än har jag inte fått tag i henne. Trägen vinner så jag fortsätter. Irriterande att det inte har fungerat. Tänk så mycket enklare det var i Alfta där vi fyllde i anmälningarna och betalade i skogen och skickade domaren in allt till Älghundsklubben.
Nu skall jag övergå till att leta stickmönster på nätet
