1 ADVENT

I dag är det första advent
och vi första julljuset tänt
Det lyer så fint i husen
och tända är snart alla ljusen
 
Jag sov lite längre i morse. Jag tror att det är Ronja som är orsaken till det. Hon har klivit upp till mig i natt. Hon ligger nära, nära och alldeles stilla. Jag känner mig inte otrygg, men ändå så gissar jag att det är trygghet hon ger mig,
Del lilla raggiga saken med apansiktet hon ligger ju aldrig stilla. Jag älskar att dela säng med henne, men att ha henne i sängen är att vakna massor med gånger och flytta på henne. Det har ni hört många gånger.
Min teori är att Blåzza anser att det är hennes säng som jag får ligga i på nåder, medan Ronja vet att det är min säng och rättar sig efter det
 
Så var det berättelsen om Staffansstaken.
För många år sedan när jag var i Sigtuna så såg jag en sådan här häst. Tyckte att den var på tok för dyr. Speciellt som den bara skulle användas i advent. En ganska kort tid av året. Ulla och jag  vaktade på en lapptäcksutställning och jag sa visst flera gånger hur mycket jag tyckte om hästen.
Så åkte vi hem och när vi var nästan hemma slogs jag av tanken att visst kunde man ha den ljusstaken i öppna spisen hela året. Att jag inte tänkt på det. Nåja, nu var det som det var. Och den var onödigt dyr att spontanköpa, så...
 
På den tiden var vi ett gäng som träffades regelbundet och också uppvaktade varandra på födelsedagarna. Det var dags för Allan att fylla jämt och då fick han hästen.
Ulla som bor i Skuttunge hade ringt till Yvonne i Sigtuna och talat om vilken affär hon skulle gå till för att se om bocken fanns kvar. Hon fick ett ungefärligt pris och hon gick till affären men där fanns ingen bock Hon trodde Ulla mindes fel och gick till de andra presentaffärena i Sigtuna.
Det här var inte bara ett år, utan flera år efter att Ulla och jag sett hästen
Hur som helst ringde Yvonne till Ulla och sa att någon bock hittade hon inte, men en häst av samma konstnär och till ungefär samma pris. De kom överrens om att det nog var ok med en häst. så gick det till när staffans häst hamnade hos oss
När vi bodde kvar i stora huset så hade jag den i den öppna spisen med alla 4 ljusen brinnande när det inte var advent. Nu har det blivit en advenstljusstake eftersom vi har lite ont om plats i det här huset.Ett roligt minne är det De flesta som var med i vårat kompisgäng finns inte längre, men när jag ser ljusstaken så ploppar minnena upp.
 
I dag har vi ätit lussekatter och pepparkakor. Vi har ätit ett väldigt litet julbord tillsammans med Henrik och Otto och deras familjer. Det är tråkigt att Johan och hans familj bor så långt bort
När mamma bodde kvar i Säffle så sa hon ofta hur mycket hon längtade efter oss som bodde i Uppsala. Jag fattade inte riktigt. Vi pratades vid mest varje dag och vi träffades ju emellanåt
Nu vet jag precis hur hon kände det. Det är inte alls samma sak att prata i telefon som att kramas på riktigt
 
Nu ser vi fram emot morgondagen för då skall Ronjas stygn plockas bort Förhoppningsvis så  får vi också veta att det var snälla knölar som plockades bort. Vi kommer att njuta väldigt av att slippa tratten som hon har när inte matte håller koll på henne
 
Jag borde inte lägga upp en bild på Blåzza som hon ser ut, men så tänker jag på boken om veterinären i Englad som förälskade sig i en liten raggig hund med apansikte.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0