Bara för att jag är värd det.
I dag har jag funderat lite på vad bloggen skall handla om. Den 25 juni 1971 eller några år senare eller om dagen i dag
För 47 år sedan var det fint väder och vi var nyinflyttade till Skuttunge. Allan slog gräsmattan med lie och hängde på tork. Det var inte riktigt klart när jag nog tyckte att det var dags att åka till BB. Allan tyckte inte det bråskade,. När Henrik föddes åkte vi in på morgonen och Henrik föddes på kvällen. Det skulle säkert ta lika lång tid den här gången. Henriks dagmamma som lovat vara barnvakt hade åkt med sin familj till sommarstugan. Den här bebisen kom en vecka tidigare än planerat. Det blev att ringa runt för att hitta någon som var hemme på midsommar och kunde ställa upp. Det var midsommarafton det året. Vi hittade en kurskamrat till Allan som var hemma. De bodde i Eriksberg och vi umgicks en del så vi hittade vägen. Nu är det bara så att Allan gärna kör genvägar så även denna kväll. Jag hade lite annat än vägval att tänka på så vi åkte runt i Eriksberg i "evigheter". När vi lämnat Henrik så åkte vi på sigtseeing i Kåbo. Jag lovar att det var ingen drömresa. Jag var ganska irriterad över att det tog evigheter att komma fram. När vi kom till BB så gick det fort Direkt till förlossningen. Då var krystvärkarna i gång och det dröjde inte många minuter innan Johan anlände.
I dag för 14?? år sedan var det också midsommarafton (förlåt Annica och Otto att jag redan har glömt) Då gifte Otto och Annica sig. Det skulle kunna bli en dag i bloggen bara det. Spisen i församlingshemmet som inte var så lätt att sätta på. Tomaterna som var felräknade och lite annat som hände som inte skulle hänt. Det mesta gick dock bra och jag fick en härlig svärdotter.
Så är det då dagen. Först såromläggning. Såret såg rätt bra ut och jag blev betrodd att sköta om det i fortsättningen (vi har ju syster Otto i grannhuset att tillgå också)
Aros läkarmottagning
Husläkaren tyckte att Allan lät illa. Det är lungorna som inte beter sig som de ska. Ny medicin av en massa sorter Antibiotika och kortison och spray och...så ringer doktorn på torsdag em för att höra hur Allan mår.
Lite lunch på IKEA hann vi med innan besöket hos ögonläkaren och efterkontroll efter operationen. Det såg bra ut. Nu har jag parkerat tre gånger i garaget!! Nu känns det riktigt hemma att rulla ner där
Bildbevis, fast jag inser att jag borde ha tagit bilden i en annan vinkel så ni hade trott att det var en massa bilar där som jag skulle klämma mig in emellan. Det var en massa bilar, men jag hittade som synes en glest parkerad plats
Så åkte vi vägen om Gränby centrum. Vi behövde ju hämta ut Allans medicin och Allan hade ärendet till ställets populära gubbdagis. Själv hade jag ärende till en affär där de hade en tunika som jag köpte bara för att jag tyckte att jag var värd den.
En vän skrev en gång i sin blogg att hon köpte ett speciellt vin bara för att hon var värd det. Så var det för mig i dag, Bara för att jag var värd det. Tunikan är blå och det är ett gemensamt tema för oss. Blåzza och hennes mamma är blå och vännen är Blåzzas uppfödare.
Hemma igen gick jag till skogs utrustad med blod och klöv och snitslar. När jag var nästan klar med spåret dök det upp en räv alldeles nära. Jag måste ta med kniv och extraklöv i morgon. Om inte räven ätit upp klöven så behöver jag sköra loss den för jag knöt hårt
Jag satte rejäla snitslar för jag har lagt ett svårt spår så jag måste veta att Blåzza väljer rätt väg. Nu tror jag att jag har koll på vinklar och återgång. Ser ni att jag skrev tror??
Så hade jag då lagt klöven och när jag gick därifrån såg jag tre rådjur på olika ställen på området där jag lagt spår. Det blir spännande i morgon förmiddag att se om hon klarar det.
Det finns inte mycket blåbär i år, men jag hittade några kvistar som jag plockade till mamma och hennes sambo
Mamma och Gösta älskade att gå i skogen och plocka bär och svamp. eller egentligen svamp Blåbären plockade Gösta och tog hem till mamma som gjorde pajer i massor under åren Jag fick en hel del blåbär också av Gösta. De sista åren när mamma flyttat till Uppsala blev hon så lycklig när jag plockade ett par kvistar med blåbär som hon fick äta. Det kan hon inte göra längre, men det känns fint att sätta ett par kvistar på kyrkogården och tänka på henne och Gösta
Blåzza vid sin benvedsbuske Den är inte så imponerande stor trots att jag luftar jorden och gödslar Blåzza älskar att ligga vid den och hålla koll på vilt och grannens katt
Min älskade Kråka bredvid ett av alla hål i det som kunde varit en gräsmatta
Jag älskar utsikten från mitt köksfönster
