Ett gott skratt förlänger livet
så påstå inte att vi inte gör allt för att ni som läser danvikstjejernas blogg skall bli gamla!!
Vår bil är sjuk så jag fick låna Annicas när jag var tvungen att åka till Uppsala i dag. Eftersom jag var nära en mack så skulle jag tanka. Glatt steg jag ur bilen, MEN hur 17-on skulle jag öppna luckan som sitter över tanklocket? Jag pillade och jag tryckte, men locket var stängt. Det stod en man en bit bort och jag tyckte att han log så jag sa: Jag måste se väldigt rolig ut som inte kan tanka. Jag har min svärdotters bil och jag vet inte hur jag gör.
Så löste det sig, för han kunde! Det sitter en spak som man skall använda och den sitter bredvid framsätet.
Det var skratt nummer ett men det kommer ett gapflabb om en stund.
På Gränby köpte jag en burk
Den skall vi förvara pennor och sudd i Jag tror inte att någon liten penntuggare kommer in i burken.
Färdig på Gränby gick jag ut och hittade inte bilen (plats för ett litet skratt). Det är väldigt bra med de här nycklarna som öppnar när man blippar med dom.
Jag kunde ta mig därifrån och till Årsta centrum. Jag behövde mera tyg till Blåzzas buröverdrag och kviltaffären finns där. Bilen hade jag parkerat längst till höger mot gräsmattan bredvid handikapparkeringen. Nu visste jag var jag hade bilen!!
Efter att ha handlat klart i kviltaffären tog jag en tur in på Årstahallen för att köpa lite mat
. Sedan gick jag till bilen, blippade med nyckeln, lyfte på bagageluckan på bilen längst till höger och tänker: "Varför har Annica en batteriladdare i bagaget tro??" Nåja, jag sätter mig i bilen och känner att det är fel bil. Gissa om jag kom ut fort. Jag hade tack och lov sinnesnärvaro att ta kassarna ur bagaget, lasta in i nästa bil innan jag körde därifrån. Nu är det plats för gapskratt!!
Två likadana bilar bredvid varandra. Jag vet inte om den andra bilen var olåst eller om jag kunde blippa upp den med Annicas nyckel. Läskigt var det i alla fall!
En gång för många år sedan. Långt före blippnycklarnas tid låste jag upp min bil som stod på Österplan och upptäckte att det var fel bil när jag satt mig och insåg att det inte var mina saker som låg i framsätet. En del händelser upprepar sig
Nu skall jag krympa tyget och sedan skall jag njuta handarbete. Det är fortfarande ljust ute. En riktig vårkväll i Skuttunge.
