Näst sista dagen på 2016
Så är snart det här året över. Jag skall inte summera i dag, jag väntar lite till Årskrönikan KANSKE kommer.
I dag kommer det här att handla om. Emma sov över och vi sov på loftet. Halv nio vaknade jag och då var ingen hund vaken!! Dom kom sömniga från vardagsrummet när jag kom nerför trappan. Det dröjde inte länge förrän Smilla stod på trappan för att tala om att hon höll på att dö av hunger.
Så var dagen igång. Tända i kaminen, duka frukost, äta frukost, klä på sig, kika lite i tidningen, hundpromenera.
I dag fick Smilla gå hem för att ge möjlighet till hennes unga mattar att få frisk luft och motion.
Emma, Ronja, Blåzza och jag gick iväg
Halvvägs bort till byn var det en viltolycka häromkvällen. Tjejerna nosade noga av området och konstaterade att eftersöksjägaren Stefan skött sig utmärkt. Inte en endaste liten bit hjort fanns det kvar
Vi gick bort till byn. Hreyfil och Tritla var i stallet men när Emma lockade kom dom i full speed. Säkert hade dom hoppats att vi skulle komma och klappa dom, men hundar och elstängsel gjorde att vi passade det i dag.
Hemma plockade vi fram doftsilarna och möbeltassarna. Ronja och Blåzza fick göra flera sök var. Visst är vi lite ringrostiga, men det skall vi rätta till nu har jag tänkt
Roligt är att se skillnaden på deras sätt att nosa. Blåzza långsamt och metodiskt. Ronja med viftande svans och betydligt mer på. Hon verkar tycka att det är så mycket roligare, men resultatet visar tydligt vem som är stjärnan. Ronja tittar på matte emellanåt för att få lite hjälp kanske, medan den lilla nosar av egen kraft.
Det är så enkelt och så roligt och dom blir så trötta. Varför har vi haft så långt uppehåll??
Min höft vill inte alls att jag skall gå ut i skogen, så spår där får vänta. Det måste bli mer doftletande på hemmaplan framöver
Nu är det dags för extra julafton.
Det är jättejobbigt att vänta på Var så god, men jag kan hälsar Smilla. Hon kan ju inte hjälpa att fotografen tog kort precis när hon rörde sig. Inte för att ta benet, bara skaka lite på huvudet som avstressande aktivitet.
Man måste kolla så att ingen har fått ett godare ben. Bäst att provsmaka lite. Skönt att dom kan byta ben med varandra utan att det blir bråk
Benknäckaren Ronja
Så fortsatte dagen med kortspel och våfflor och skratt och härlig gemenskap. Jag njuter i fulla drag när jag har barnbarn i närheten.
I vårat pastorat har vi utställning av konst i fastetid. Det skrev jag nog om redan igår när Vendela startade upp ett projekt. Idag har Thea "gått igång". Kläckt ideer. Ritat, testat, fått farfar att börja plocka fram material.
Gjort prototyp. Det kommer att bli super!!
Så hittade Thea det här spelet och så körde vi igång och spelade.
Jag köpte det för så länge sedan när min pappa levde. Mamma , pappa och jag spelade i timmar. När mamma blev ensam spelade vi långt in på nätterna när hon var här. Så plötsligt slutade vi bara och jag har tittat på det men man spelar inte ensam så.. Men nu!!
Nu skall jag ta ett handarbete med mig slå ner rumpan vid tv. Granen doftar så gott. Gissar att det är ett tecken på att barren snart hamnar på golvet så det gäller att njuta så länge det går.
Krydda med lite levande ljus och en
