Helgen som gick

Tänk så tiden rusar. I lördags var det 14 ÅR !! sedan Wilma föddes Det känns inte alls som om vi haft henne hos oss så länge
 
 Dagen inleddes med "kaffe" på sängen, sång och paket och tårta och allt annat som visar att det inte var en vanlig dag.
Så underbart att bo så nära så att vi får dela sådana här stunder med dem. De fyra som bor längre bort får vi vara hos i tankarna.
Lite tidigt?? Nej bara lite skräp i ögonvrån
 
Mobilen, tänk vad vi som var unga förr missade. Alla de massor av Hurrarop som kommer mobilt från när och fjärran.
 
Så gick dagen. Jag har blivit riktigt flitig vid symaskinen. Nu har jag två förkläden klara till auktionen och två dukar är på G.
Min höft är inte riktigt kompis med mig än, så hundpromenaderna under helgen delegerade vi med värme till grannarna i huset intill. I skogen smäller det. Hoppas jägarna har minskat antalet grisar. Att promenera i skogen känns inte så tryggt. Det är tråkigt, för både människor och hundar mår bättre av skogsdofterna än av avgaserna av bilarna, även om vi inte bor vid så starkt trafikerad väg.
 
Så blev det eftermiddag och fest
Hur kunde jag missa att fota och facebooka min tallrik med mat?? Så länge har jag haft fb så jag borde veta att det så man gör. Nu får ni tänka själva hur tallriken såg ut. Härlig köttgryta med ris och en jättegod sallad. Hembakade kuvertbröd och fröknäcke.
Wilma, Matilda och Emma
 
Thea. Lite suddig, men man kan ändå se att det är hon.
 
Efterättsbord med allt man kunde önska sig. Tårta och glass och pannacotta och cheesecake och glass och...
Magen stog i fyra hörn och åtta kanter när vi var färdiga.
En supertrevlig eftermiddag och kväll. Mycket prat och många skratt och härlig gemenskap.
Tack Wilma!! Och Tack Annica och Otto som fixat en sådan härlig fest.
 
Så blev det söndag. Långmys med Blåzza som nu har sådant kli på magen. Hon ligger hos mig med rumpan upp mot mitt ansikte. Då kan jag komma åt att ha min hand på hennes mage och klia lite försiktigt mellan stygnen. Hon suckar av välbehag och vänder på huvudet och blänger på mig när jag slutar klia på hennes mage. Hon kan verkligen visa hur hon känner.
Långfrukost. Lite plockande. Lite syende. Lite näsa i boken som är så spännande. Det är serien om Hammarbymorden.
Så var det dags att byta om och åka till Sunnersta på en enkel middag.
Jag har nog berättat om att när vi före jul var på IKEA så kom en man fram till Allan och sa:" Broder Agrar!! Så roligt efter alla år."
När Allan gick på Ultuna så hade alla studenter ett kårnamn, och Allans var Agrar. Mannen som "hittat" Allan var Perienn, han kom från Iran så namnet var givet. 1964 började dom på Ultuna. "Vi måste träffas och prata..."
Ja ni vet hur man säger. Man tycker att det skulle vara roligt att träffas, men det blir inte av. Tiden räcker inte till, eller rättare, man tar sig inte tid.
Så har tiden gått och det har varit några turer men så kom inbjudan till en enkel måltid hos Perisenn i Sunnersta.
Måltiden var i går em. Den var inte enkel med svensak mått mätt (eller med mitt mått )
VARFÖR tog jag inte fram mobilen och plåtade?? Det här borde ni fått se.
Först lite dricka och stora skålar med nötter av olika slag och russin som jag aldrig har sett. Vi pratar stora skålar, inte sådana där små som jag häller upp lite jordnötter i.
Så vad det dags att sätta sig till bords
Det var två sorters ris, ljuvlig köttgryta med gula ärtor och friterad potatis som var som tändstickor i storlek. Kyckling, såser ,sallader av olika sorter,stora skålar med oliver och små gurkor och...
Det var tre gäster till och vi hade en fanststisk kväll.
Persiennes systerson med fru var där. Världen är inte så stor, för frun kände vår Henrik. Ännu en  forskare från Ultuna var också där. Samtalsämnen saknades inte. Skratten var många, samtalsämnena likaså
 
Ett stort efterättsbord med persiska godsaker. Te/kaffe med bakverk.  Frukt i massor och en värdinna som inte tyckte att vi åt tillräckligt mycket. Kulturella skillnader. Så spännande och lärorikt.
Vad jag skall bjuda på för svenskt får jag fundera på. Vi har ingen matsal så det får bli vid köksbordet, bara det är svenskt, så början är ju enkel.
 
Så är det ny dag. Dagen då Blåzzas nya liv börjar. Livet utan stygn på magen. Livet utan tratt eller body. Jag ser framför mig det lyckorus som kommer att bryta ut när vi kommer hem från veterinären och jag släpper ut henne "alldeles naturell"
Visst är det mer än ledsamt att vi inte får uppleva en kull valpar till. Både Blåzza och Ronja var så fantastiska med den kull Blåzza hade, men huvudsaken är att Blåzza mår bra. Det har varit en period med mycket oro.
Jag har ju vänner som har smått emellanåt. Jag får åka dit och pussa valpmagar
 
Innan jag stänger ner datorn måste jag kommentera en artikel i dagens UNT
Det står att det bara är en Pizzeria i Uppsala som serverar veganpizzor. Så långt hänger jag med men ...... populäraste veganpizzan är kebabpizza!!
Vegankebab, veganost
VARFÖR skall veganmat ha namn som inte är vegana??
Låt veganskinka kallas griljerad kålrot för det är ju det det är. Inte smakar den annorlunda för att den heter veganskinka??
Det finns hur många exempel som helst och jag slutar med att berätta om en arbetskamrat för många år sedan. Hon hade en urtjusig läderväska och dito skor. Hon var vegetarian. Det är synd om djuren om man slaktar dom bara för att äta upp.
Jag undrade lite försynt om det var mindre synd om djuren när man slaktar dom för att göra väskor och skor av skinnet. Behöver jag berätta att jag aldrig mera såg henne med skinnskor och skinnväska
 
Ha en riktigt bra dag och dito vecka
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0