Ny boll
På väg hem från dagens tandläkarbesök svängde jag in på en djuraffär för att köpa en boll till Rufus. Leksaker som inte piper hittade jag inga. Sådana kan vi inte ha för det blir både Rufus och matte helstressade av. Husse hör inte och Blåzza bryr sig inte.
Hur som helst så blev Rufus superlycklig för bollen. Det var en boll säker 15 minuter innan den hade fått en konstig modell och runt Rufus låg en massa små bitar.
Jag måste nog ta en tur till IKEA och köpa råttor om det fortfarande finns sådana kvar. Det är de enda leksaker som Rufus inte har bitit sönder.
Det ser så roligt ut när människor lägger ut korgar med hundleksaker på fb. Där kan deras hundar välja vad de vill leka med. Så har inte vi det hos oss.
Dagen har för övrigt gått i plockandets tecken.
Just nu står ostmassa på silning så att jag kan göra ostkaka i morgon.
Jag har bakat en sats kakor så att Erik och de andra barnbarnen kan hjälpa mig att äta kakor så dom inte blir gamla. (kakorna alltså)Jag tror att det var Erik som myntade det uttrycket när han var liten och hittade en kakburk på bänken. Hans mamma tyckte inte att han skulle äta så mycket kakor, men han svarade snabbt att man måste hjälpa farmor att äta upp kakorna så att dom inte blir gamla. Hon tycker om det sa han.
Visst förstår ni att jag måste se till att kakburken är full för det mesta så att barnbarn på besök kan äta kakor?
I morgon måste jag nog ringa Telia och fråga om fiberuppkopplingen. Än så länge har vi ingen kontakt och skall pojkarna kunna fixa åt oss när dom kommer måste vi ju ha kontakt med Telia gissar jag
Gissa om jag längtar till Daliatid
