Första advent

Jag vet inte var jag skall börja. Det har varit en jobbig vecka. Foten bultar och värker och inte någon gång tidigare har jag längtat så ut i skogen som nu. Drömmer om att gå spår. Strosa, lukta, njuta. Vädret har varit som mitt humör hela veckan Grått och trist
Just nu slår det mig att ungefär samtidigt som dr skall ta bort den j...   pinnen ur tån så vänder det med ljuset och dagarna blir ljusare. I dag har solen visat sig lite lite. Men tack och lov för alla adventsljus
En sådan här himmel som det var i morse, gör att livet känns lättare tycker jag. 4,5 minus och rimfrost så vackert!
Den här hästen har en rolig historia. En kompis och jag satt och vaktade på en kviltutställning i Sigtuna för många år sedan. Vi hann så klart också med en tur i affärerna och där fanns hästen. Jag blev så förtjust i den, men konstaterade att man kan inte köpa en så dyr ljusstake för att använda så kort tid.
Så åkte vi hemåt och jag slogs plötsligt av tanken kan man bara ha hästen i advent?? Den skulle vara jättefin året runt i öppna spisen.
Ett par år senare fyllde Allan jämna år och fick hästen av kompisgänget. Ulla som var med i Sigtuna hade skickat en annan kompis att köpa bocken i present. Pris och affär stämde, men det fanns ju bara en häst. Uppgiften var att köpa en bock. Nåväl. Det löste sig och jag är jätteglad för ljusstaken som numera är bara adventsljusstake eftersom jag inte har någon bra plats att ha den på året runt.
 
Tazetterna/tulpanerna växer långsamt.
 
Tur att det finns julrosor och hyacinter att köpa.
 
Det här vädret gör att trädgårdsarbetet fortgår och jag är lycklig över att ha en snabeldrake och en man som har körkort på sådan
Om man använder nosen blir grävandet effektivt tycker Nessie
Man blir väldigt trött av att ha vakten i trädgården och husses fåtölj är jätteskön att ligga i.
Jag är i alla fall bäst tycker jag!! I alla fall är jag snabbast att komma när matte ropar krakrakra. Då springer jag till henne som ett skott och då blir hon så glad och så pussas vi och kramas och ibland får jag godis.
Ha nu en fortsatt fin adventssöndag  Även om det bara är domherrar och inga Kråkor i riset så tål det att ses igen
 
 
 
  •  
     
     

Dagen som inte alls blev som jag hade tänkt mig.

Klockan ringde tidigt Allan skulle vara på Din Hörsel kl 8 för att få hjälp med sina hörapparater. Det gick bra och han kom nöjd därifrån.
Klockan 9 skulle jag vara på Aros läkarmottagning för att få hjälp att plocka bort stygnen. Det var inte så enkelt. Bandaget satt fast i foten så det gick åt mycket koksaltlösning och en del bedövning för att det skulle lyckas för syster att få bort det. Stygnen var nog sydda med maskin för det var inte många stygn med knutar. Det var en annan variant som inte syster sett tidigare.
Foten och speciellt stortån var svullen och röd så doktorn tillkallades. Han bedömde inte att det var någon fara. Högläge och vila o återbesök på måndag. Svampinfektion mellan tårna och skinnlös på 2 tår. Nåja, roligare kan man ha. Och han skulle se foten nu. Nu är den riktigt stor och det dunkar och kliar och gör ont. Kanske doktorn får se den redan i morgon.
 
Något besök på Ikea blev det inte. Ett snabbt besök på LundeQ och apoteket i Gränby och givetvis hann Allan med Claes också!!
 
Jag har legat på rygg med gott samvete med mitt gosedjur bredvid mig. En liten stund letade jag domherrar och satte dom i mitt ris tillsammans med en ljusslinga. Allan har satt upp ljus i ute-enen. Pussgurkan kom regelbundet och slickade mig över hela ansiktet. Vad kan jag klaga på? 
 
Så ringde hemtjänsten. Mamma har ingen telefon som fungerar. Hon har alltså inget larm!! Hon skall få ett akutlarm och extra mycket tillsyn i natt. I morgon måste det lösas. Men i morgon är en annan dag.
Då kanske jag måste visa upp min fot för doktorn. Nu är foten riktigt stor och kliig.
 
Jag som tänkt att jag skulle "göra" Ikea. Jag skulle ta en promenad med tjejerna, om än en kort promenad.'
Jag skulle adventspynta klart för att bara kunna njuta sedan. 
 
Nu skall jag sätta mig vid tv och Morden i Sandhamn. Foten på soffbordet!! Gosedjuret bredvid mig och Kråkan får också plats om hon vill.
 Hoppas vi ses i morgon och att allt går min väg då

HEMSK resa

Vilken dag. Den började med detta eviga plockandet. VEM är det som stökar ner hos oss? Jag vill inte vara kompis med den längre. Försökte mig på att använda modeordet hen, men det kändes inget bra så det blev den. DEN vill jag inte vara kompis med längre.
 
Några pass i telefonkö. Hemtjänsten ringde från mamma och sa att hon inte kan ringa till mig. Telefonkö till Telenor 29 min. När jag kom fram sa han som svarade att problemet beror på att jag har både hemnummer och mobilnummer på samma telefon. Då blir det ofta så att ingen kan ringa. Snabbt som vinden fick han order om att ta bort hemtelefonen. Jag svor inombords eftersom dom inte sagt något om att det var ett problem, utan rekommenderade mig att göra så när det inte fungerade med den mobila hemtelefonen.
 
Så ringde jag Telia. 38 minuters kö. När jag äntligen kom fram så lotsades jag att klicka på ikoner och .... Just nu fungerar mitt internet. Roligt värre!! Hoppas det fortsätter på den vägen!
 
Ännu en telefonkö. Nu till min bank. Den kön var mycket kortare. I går kunde jag inte betala bilprovningen med mitt bankkort. Med hjälp av bankens lots så kan jag göra det nu igen!!
 
En tur till Uppsala där Emma hade dansuppvisning och avslutning för terminen. Vi kom iväg lite tidigt. Vi skulle fixa en sak på vägen in, men när vi kom dit så visade det sig att Allan läst fel på dag. Alltså fick vi en stund över och kunde "göra Maxi". Eftersom vi behövde lite i magen tog vi en snabb hamburgare på Mc Donald. Tur att man är vuxen och inte behöver äta upp. Mera behöver jag väl inte säga om det??
 
Så hämtade vi Emma och Matilda och åkte till dansavslutningen.

Så härligt att se en grupp barn röra sig i takt till musik.
Hjula kunde dom också. 
Efter uppvisningen smakade saffransbullar och kaffe gott.
 
Så åkte vi en snabb tur om mamma för att lämna ett par hyacinter och kolla telefonen. HON KAN FORTFARANDE INTE RINGA!!  Övrigt elände skall jag bespara er::
Sedan åkte vi hemåt. Det var det som var HEMSKT!!  Jag satt på helspänn och stirrade ut för att hjälpa Allan att se vägen (haha) Dimman låg så tjock, så tjock. Hu så otäckt det var och så skönt det var att komma hem.
Jag är solidarisk mot mina flickor (flicka??) så jag berättar inte vad som hänt här hemma.
 
Fast om jag inte gör det så tror ni att det hänt något fasansfullt och det har det inte gjort. Det var bara en knopp till en gardinstång som hade finfördelats.
 
Om 11.5 timmar så...
Nu tar jag en Alvedon och en ny deckare och kryper ner i den förvärmda sängen
Ni glömmer väl inte att släcka ljusen när ni kryper i säng?? Läste att värmeljus är rena bomberna. Vet inte hur jag skall göra nu. Jag har gärna värmeljus i lyktor där jag inte är. Jag tycker det är så mysigt Frågan är om jag vågar fortsätta med det.
 



RSS 2.0