Näst sista dagen på 2016

Så är snart det här året över. Jag skall inte summera i dag, jag väntar lite till Årskrönikan KANSKE kommer.
 
I dag kommer det här att handla om. Emma sov över och vi sov på loftet. Halv nio vaknade jag och då var ingen hund vaken!! Dom kom sömniga från vardagsrummet när jag kom nerför trappan. Det dröjde inte länge förrän Smilla stod på trappan för att tala om att hon höll på att dö av hunger.
Så var dagen igång. Tända i kaminen, duka frukost, äta frukost, klä på sig, kika lite i tidningen, hundpromenera.
I dag fick Smilla gå hem för att ge möjlighet till hennes unga mattar att få frisk luft och motion.
 
Emma, Ronja, Blåzza och jag gick iväg
 
Halvvägs bort till byn var det en viltolycka häromkvällen. Tjejerna nosade noga av området och konstaterade att eftersöksjägaren Stefan skött sig utmärkt. Inte en endaste liten bit hjort fanns det kvar
 
Vi gick bort till byn. Hreyfil och Tritla var i stallet men när Emma lockade kom dom i full speed. Säkert hade dom hoppats att vi skulle komma och klappa dom, men hundar och elstängsel gjorde att vi passade det i dag.
 
Hemma plockade vi fram doftsilarna och möbeltassarna. Ronja och Blåzza fick göra flera sök var. Visst är vi lite ringrostiga, men det skall vi rätta till nu har jag tänkt
Roligt är att se skillnaden på deras sätt att nosa. Blåzza långsamt och metodiskt. Ronja med viftande svans och betydligt mer på. Hon verkar tycka att det är så mycket roligare, men resultatet visar tydligt vem som är stjärnan. Ronja tittar på matte emellanåt för att få lite hjälp kanske, medan den lilla nosar av egen kraft.
Det är så enkelt och så roligt och dom blir så trötta. Varför har vi haft så långt uppehåll??
Min höft vill inte alls att jag skall gå ut i skogen, så spår där får vänta. Det måste bli mer doftletande på hemmaplan framöver
 
 
Nu är det dags för extra julafton.
 
Det är jättejobbigt att vänta på Var så god, men jag kan hälsar Smilla. Hon kan ju inte hjälpa att fotografen tog kort precis när hon rörde sig. Inte för att ta benet, bara skaka lite på huvudet som avstressande aktivitet.
 
Man måste kolla så att ingen har fått ett godare ben. Bäst att provsmaka lite. Skönt att dom kan byta ben med varandra utan att det blir bråk
 
Benknäckaren Ronja
 
Så fortsatte dagen med kortspel och våfflor och skratt och härlig gemenskap. Jag njuter i fulla drag när jag har barnbarn i närheten.
I vårat pastorat har vi utställning av konst i fastetid. Det skrev jag nog om redan igår när Vendela startade upp ett projekt. Idag har Thea "gått igång". Kläckt ideer. Ritat, testat, fått farfar att börja plocka fram material.
Gjort prototyp. Det kommer att bli super!!
 
Så hittade Thea det här spelet och så körde vi igång och spelade.
Jag köpte det för så länge sedan när min pappa levde. Mamma , pappa och jag spelade i timmar. När mamma blev ensam spelade vi långt in på nätterna när hon var här. Så plötsligt slutade vi bara och jag har tittat på det men man spelar inte ensam så.. Men nu!!
 
Nu skall jag ta ett handarbete med mig slå ner rumpan vid tv. Granen doftar så gott. Gissar att det är ett tecken på att barren snart hamnar på golvet så det gäller att njuta så länge det går.
Krydda med lite levande ljus och en
 
 
 

Sylektion

I dag har jag haft finbesök. När jag var på julfika på Bombax i förrgår så tyckte Vendela som också var där att jag skulle lära henne sy. Jag lovade henne att idag klockan tio fick hon komma.
Äntligen var klockan tio och hon kom.
Moment ett : Bestämma vad man skall sy
2;: Välja tyg Det är inte så enkelt med den mängd av tyger som finns här
3: Symaskin. Lite läskigt men med andrepilot som stöd gick det riktigt bra
Det gäller att hålla tungan rätt i munnen och trampa lagom hårt
 
Vända, stoppa i lagom mycket stoppning
 
Sy ihop för hand gick superbra. Sedan fotade jag och frågade vad jag skulle skriva om kudden på Fb. Vi tycker att den blev vacker sa den stolta sömmerskan. Visst håller ni med om det??
Efter lunch på korv och makaroner så startade vi planering för ett projekt till kyrkans utställning i vår på temat Ordspråk
Vendela har ritat mönster och valt material. Det kommer att bli så super... Ni får inte missa att komma på utställningen om ni bor realistiskt nära. Man får bara inte missa!!!
För er som inte kan komma lovar jag att lägga ut bild här efter vernisaget.
 
 Carolina och Dante kom för att hämta Vendela och för att fika Dom hade med sig supergoda kakor som jag inte minns namnet på. Ni vet sådana där med mandelmjöl i olika färger och fyllning. Jag fick en gul med citronfyllning. Så supergod så nu skall jag leta reda på de ungdomar som gör sådana och beställa.
Emma dök upp lagom till fikat och så småningom åkte Thea och vi till Björklinge. Först knapplådan för att köpa en knapp. Jag har MASSOR av knappar, men inte den perfekta.  Julstängt, snopet
 
Nu har vi kommit hem. Vi har laddat inför middag med hamburgare och kvällsmys med chips och jordnötsringar. Clementiner. Kan bli kortspel. Det brukar bli det när Emma sover över.
Nu sitter Emma och Thea i vardagsrummet med stängd dörr. Hyss på G? Nej, jag tror att dom spelar in på sina mobiler. Dom kan den teknik dom behöver. Så skönt det måste vara.
Och om jag tror rätt så är jag uppkopplad via min mobil i kväll också. (Kväll kanske det inte är kl 16, men det är mörkt som i en kolsäck ute)
Nu är det snart dags att sätta på stekpannan, men innan dess  bilder från förr. Bilder fylld med minnen för både ögon och näsa. Visst är det otroligt hur väl man minns dofter?
Morfar och Otto matar duvorna i parken i Lysekil
 
 
Johan på skolresa till Öland
 
En nästan alldeles färsk Henrik med en pappa för många kilo sedan. våren 1969
 
Slut för idag!!

Ny teknik

Nu gör vi ett litet försök med den nya tekniken. Otto har varit här och kopplat upp mig med mobilen. Eftersom jag inte litar på teknik så blir det lite kort idag.
Ja, det finns inte så mycket att skriva om heller för den delen.
Jag har några dagar och nätter haft så ont i min ena höft. I dag fick tjejerna en kort promenad för att det gjorde så ont,
Väl hemma laddade jag för att åka till Quiltakademin i Fjuckby som hade lite julmysigt. Förutom att det är många tanter som kommer och fikar och pratar så finns det tyger med extrapris på. Eftersom jag precis städat i mina tyger så visste jag när jag åkte dit, att några tyger skulle jag inte köpa. Bara titta, fika och prata. Miljön är bara så underbar, så man måste unna sig att åka dit när det ges tillfälle.
Saffranskakan var gudomlig. Mycket ventilerades runt fikabordet och
JAG ÅKTE DÄRIFRÅN MED EN PÅSE TYG!!.
Det måste vara något fel på mig!!
 
På vägen hem lyssnade jag på radion. Nu skall man med datorns kontaktnär få hjälp med att klara av att hålla nyårslöftena. Det skulle vara roligt att testa, men vad skall jag lova?
Det skall vara viktigt att klara och realistiskt att klara och det skall vara ett tydligt mål och tidsgräns.
Kanske skulle jag testa att inte köpa en enda liten tygbit under 2017. Det skulle vara så bra nyårslöfte, men är det realistiskt??
 
Som avslutning bilder från ett gammalt album på datorn
 
 . Överst Henrik och min brorson Robert
 I mitten Johan och nederst Otto. Det är några år sedan. Semester på Västkusten
Min bror Anders med sin första fru Eva och deras Robert. Eva som funnits i mitt liv så länge att hon har blivit som en lillasyster. Vi träffas inte ofta fysiskt, men det finns ju telefon tack och lov.
 
Känner ni doften av salthavet??
 
Nu skall jag bara se om jag kan publicera det här också
Njut en av de sista kvällarna i december 2016, ja en av de sista kvällarna  2016
 



RSS 2.0