Å regnet det bara öser ner.....

I dag kan vi verkligen tala om höstrusk. Regnet slår så mysigt mot rutan.
Jag har varit i stan och träffat mina lapptäckskompisar så nu är vi igång med höstens projekt. För min del skall jag försöka göra klart en del  påbörjade saker. Bl.a har jag en hel hög med påbörjade tassblock i grönt. HUR tänkte jag då?? Annars är det material till juldukar och grytlappar och sommardukar och ett överkast och  en höstduk och...
En kudde med kattungar i korsstygn som jag sydde när jag var liten fanns omonterad i mammas kvarlåtenskap. Undrar vad jag skall göra med den?
I dag började jag fålla en linneduk som jag inte vet hur länge den har legat ofållad. Den kan bli ett bra utrop på supporteklubbens julauktion. Två förkläden av handdukar från Klässbol har jag också påbörjat. Dom har inte legat lika länge som duken, men alldeles för länge. Med några meter snedremsor så blir de också klara, kanske till auktionen, kanske till någon present.
 
Med dagens post kom en inbjudan till professorsinstallation den 18 nov. Först i Domkyrkan och direkt därefter middag och "bal på slottet" Högtidsdräkt. Om inte min hembygdsdräkt krympt så väldigt hade den kunnat vara ett alternativ. Nu letar jag modeller på långklänningar. Det skall vara festligt och samtidigt skall jag känna mig bekväm i den. Inget enkelt samband när man trivs bäst i väl ingångna jeans.
Det skall bli jätteroligt att få vara med om en så fin tillställning men visst tål kläderna att fundera över. Allan kan hyra en frack. Frack är ju alltid frack och till den kan han  ha sin doktorshatt.  Kanske inte vore så dumt. Den har han inte slitit så hårt på. När han doktorerade så lovade hans dåvarande chefs fru att han skulle få öronvärmare så att han kunde använda hatten. De heter något speciellt men jag minns inte vad. Han har inte fått några så jag kan inte fota och visa er. I november kanske de hade behövts på promenaden från domkyrkan till slottet
Om jag inte är helt ute och cyklar i minnenas labyrinter så skall Ulrika ha den långklänning som mamma hade på Allans promovering och fest på slottet. Det kan kallas återbruk.
 
Jag har varit på Bombax en stund. Monica bjöd in mig att hänga på, på den spårkurs som hon började idag. Jätteroligt!
Tack Monica för inbjudan. I kväll var det introduktion med tid att pussa och gosa med hundarna på kenneln. Marängterrierna, en vi fluffig, för dagen nybadad och den andra som älskar lerdiken som inte går attr bada förrän i sista stund före avresan till Öland i helgen.
En tremånaders gammal blå borderkille, jag skulle kunnat smuggla med honom hem. Doften av valp har ännu inte försvunnit (och inte valptänderna heller)
Blåzzas mamma som knappt lyfter på huvudet där hon ligger i soffan och så Zarha som är med överallt. Man måste bara älska henne.
Undrar varför jag inte någonsin tänkt tanken att starta kennel. Kanske är det tur, jag hade nog behållit alla valparna.
 
Inte riktigt inne kanske, så vad det skall bli av den vet jag inte. Barnbarnen har ju vuxit ifrån den här sortens kuddar.
 
Röda snedremsor till band så blir det ett förkläde. Var poppis för tio?? år sedan, men fungerar säkert fortfarande.
 
Ett tygkitt  bara för att jag gillade alla munkringarna.
 
Lite jul kanske
 
Sommar och sol 
 
Ja nog skall jag få dagarna att gå. Ett och annat spår också och förhoppningsvis lite trattisar vad det lider så artar det sig till en härlig höst.
 Nu skall jag gå ut i regnet och....
 
Min älskade lilla egensinniga blåa tokfia. Bortskämd som få. Vad har hon gjort med mig?
Det är inte det att jag inte älskar min Kråka för det gör jag. Av hela mitt hjärta
Som tur är så: ju mer man älskar, dessto mer kärlek blir det Så bra

Pokemon igen

Nu börjar jag om. Det gäller att klicka på rätt symboler. Jag klickade på publisera istället för på ladda upp
 

Det gäller att vrida på huvudet så man kan läsa det jag lånat ur UNT.
 
En bukett blommor som Emma plockade på morgonpromenaden. Sedan åkte vi till kyrkogården och satte blommorna vid minneslunden, och hämtade bollar som behövs för att fånga Pokemon med. Det finns att hämta på kyrkans parkering, den stora bakom kyrkan. Det finns ett Pokemonstop vid infarten till Skuttunge prästgård också. Bara att hämta om man behöver.
Det finns många små figurer på kyrkogården, det såg vi när vi gick till och från minneslunden. Vi fångade inga. Kanske trivs dom där och kyrkogården är ju ingen lekplats så vi lät dem vara ifred.
 
Emma pratar med mormor Hjördis
 
 
"Ser du någon farmor?" undrar Emma. Nu på parkeringen.
 
Vi tog en tur till Bälinge ryttarförening för där hade Linus fångat en fin figur i går och en sådan ville ju vi också ha. Det var massor av folk där för det var tävling och säkert var det därför som figuren hade gömt sig. Jag är lite dåligt insatt så jag minns inte vad Emma sa att den hette. Jag minns bara att det var en ovanlig och därför värdefull.
 
Smilla har straffkomendering. I går fick hon följa med när det var fotboll och då bet hon nästan av kopplet så hon skall aldrig få åka på fotboll igen. Stackars liten!  Ni ser hur ledsen hon ser ut, eller hur??
 
I morgon bitti är det start för kviltgruppen som jag är med i. Alltså har jag plockat fram tyger och halvfärdiga projekt och sorterat. Hela mitt rum är fullt med tyghögar. Nu gäller det att komma ihåg hur jag tänkt. Roligt har jag haft och avkopplande är det, men jag tror att jag får sova på soffan i natt.
 
Nu skall jag gå ut i mörkret och...
Fortsatt trevlig kväll

Lånat ut UNT

Ni får vrida på huvudet så att ni kan läsa.
 
Dagen har fortsatt i Pokemons fotspår. Efter frukost när bara Allan Emma och jag var vakna så åkte vi och plockade bollar för att fånga de små figurerna med. Först hade vi plockat en bukett blommor till mormor Hjördis Det passade så bra eftersom det finns bollar att hämta på kyrkans parkeringsplast. Det finns vid Skuttunge prästgård också



RSS 2.0