Underbara dagar
Vilka underbara dagar som jag har haft med barnbarnen som bor i Uppsala. Det började redan i måndags. Vi skulle sova tillsammans på loftet men det höll på att frysa inne. Allan har varit dålig några dagar men inte velat åka till doktorn.
I måndags eftermiddag sa Matilda:" farmor du kan väl åtminstone ringa och fråga doktorn" Då gjorde farmor det och så småningom hamnade vi på akuten. Efter mycket om och men. Efter att han blivit stucken 13 gånger innan dom lyckades få blod till prov. Efter röntgen av lungor. Efter urinprov. Efter evig väntan. Efter ännu mera väntan. Efter att ha frusit och önskat att jag haft yllebyxor och vinterjacka. Äntligen kom svaret :Urinvägsinfektion!
Ja kanske dags att planera för advent. Det fanns mycket fint i tidningen och jag älskar advent så....Det är inga dagsfärska skvallertidningar på akuten, men den här var riktigt trevlig att bläddra i.
Hemma möttes vi av mat. Nystekt blodpudding, stekta ägg och en härlig sallad med melon, tomat, gurka, sallad och hallomiost. Åh så gott det smakade. Det var fint dukat med servietter och vi kände oss så välkomna hem. Flickorna hade verkligen gjort det mysigt för oss.
Flickorna och jag boade in oss på loftet och planerade resan till Furuvik. Vi bestämde att vi skulle åka hemifrån klockan 9 och att vi skulle ta med både regn -och badkläder.
Klockan 9 var ett glatt gäng på väg fyllda med förväntningar.
Väl framme, bilen parkerad gick vi i lämmeltåget från parkeringen för att låsa in våra badkläder. Våra regnkläder också bestämde vi, men vi hade inte två guldpengar så vi skickade de modigaste med en femtiolapp för att växla. Övriga vilade sig.
Sedan bestämde vi dagordningen. Först besök hos djuren, sedan lunch före karusellerna och sist bad.
Första stoppet var hos våra kusiner aporna
Fotografering.
Ser ni ormen?? Hopringlad på en gren. Det fanns de som inte skulle gå in i "ormhuset" om de inte fick hålla farmor i handen, men väl inne var all rädsla borta och flickorna hade fullt upp att fotografera alla djur, för det fanns mer än ormar.
Det fanns spindlar. Den här måste jag erkänna, kändes skönt att ha en glasruta emellan trots att jag gillar spindlar. Men det är nog svenska spindlar jag gillar insåg jag plötsligt när jag såg den här bamsiga saken.
Jag lyckades i alla fall samla ihop flocken så att jag kunde lägga ut på fb och visa en av mammorna hur modiga döttrar och svärmor hon har
De här fåglarna åkte vi förbi när vi åkte i en tunna? genom Amazonas(tror jag det var) De ser konstgjorda ut med sin märkliga färg Riktigt läckra
Getklappning
Jag klarar inte av att vända på bilden så ni får vrida på huvudet när ni tittar. Att klappa getterna skulle flickorna absolut göra. Noga handtvätt både före och efter besöket i hagen för att inte smitta getterna och inte bli smittad av getterna.
Grisar finns det också på FuruvikDen här bilden tog vi för att visa farfar när vi kom hem. Thea trodde nog att han skulle känna sig lite piggare då.
Lunchdags trots att vi inte hunnit titta på alla djuren
HUR kan det här vara roligt??
Eller detta??
Efter en tur rusade de direkt för att åka en gång till. Köerna var inte långa så det fanns ingen tid till eftertanke
Det var "bar te å åk"
Det här gillade jag inte heller och hur skulle Emma kunna behålla sina Foppatofflor på sig när hon åkte upp och ner i fritt fall? Det gick bra.
Ännu en otäck åkgrej. Farmor höll sig på backen Skönt att vara så gammal så att man kan säga: "Jag skulle aldrig komma på idén att sätta mig i den. Inte ens om jag får betalt"
Nu smakade det gott med bulle och festis. Själv drack jag kaffe och åt en dammsugare
Man kunde åka kaffekopp också och
och vinna chips i storpack och
spela på chokladhjul och vinna.
Så var det dags för bad
Här sitter badkrukorna och
Här är deras systrar. Härmed erkännes att jag inte ens tog med mig några badkläder.
Så kände vi oss nöjda och åkte hem där vi togs emot med mat och kunde berätta om allt vi hade upplevt. Vi hann inte se alla djuren och inte hann vi åka alla karusellerna heller men vi hade en fantastisk dag. Ingen sol men inte heller regn. Många skratt och mycket fniss.
Vilken lycka att ha så fina flickor i sin närhet som vill dela så mycket med mig. Vi hoppas att det skall bli en lika roligt tur till Furuvik nästa år. Kanske vi skall titta på det vi inte hann då och kanske jag skall åka spöktåget med flickorna. En åkatraktion per år kan räcka tycker jag och jag vill inte satsa för hårt. De där som kittlar i magen är inget för mig, men spöken skall jag väl klara tror jag.
Så här äter en riktig chokladälskare chokladkaka och med den här bilden slutar min blogg om gemenskapen med mina goa tjejer. Det är lycka att ha dom i sitt liv
