Nu gör jag ett nytt försök!!

Nu har jag firat födelsedag mer än någon gång tidigare. Jag har försökt blogga om det ett par gånger men det blir inte bokstäver hela tiden jag skriver och så ger jag upp.
Nu gör jag ett nytt försök och hoppas att jag lyckas. Det har ju hunnit hända så mycket under tiden att det får bli ett sammandrag av senaste veckan.
 
Förra tisdagen gav vi oss av på kryssning till Riga, Allan och jag. Det var en fin båtresa. Vattnet bara krusade sig och när vi så småningom kröp till kojs så gungade det lite lätt och vi somnade så gott.
Efter en bastant frukostbuffé  gick vi i land.
I saluhallen fanns det massor att titta på. Här var det väldigt små fiskar.
Som ni ser var det blandad kompott.

Efter saluhallen gick vi  till gamla stan och där hittade vi en restaurang där vi slog oss ner och njöt av den godaste soppa jag någonsin har ätit. Soppa Stroganoff efter ett ryskt recept. Det receptet skulle jag gärna vilja ha.
Det Lettiska mörka ölet var sagolikt gott tyckte jag och tallrikarna var så roliga att jag önskar att jag hade ett par stycken.
Till kaffet lyxade vi till det med bryllépudding (jag vet att det namnet inte duger längre men det struntar jag i!!)
När vi beställde efterätt fick vi nya linneservetter. Jag tyckte det var onödigt, men det skulle vara så sa servitrisen.
 
Vildsvinsgalt
Söta myror.
Åter på båten konstaterade vi att nu var det många nya människor. Unga killar som skulle till Sverige för att arbeta över sommaren. Klasser på skolresa. Liv och rörelse och törst.
Vi åt födelsedagsmiddag på a la carterestaurangen. Ett inte så bra val. På förättsbuffen  hade dom smaksatt musslorna och räkorna med chilibitar. Hur kan man komma på en så korkad ide??? Det fanns inte en chans att känna smak av skaldjuren. Övriga bufferätter var helt ok.
Så skulle vi äta anka. Det var länge sedan vi gjorde det sist och jag såg fram emot det knapriga skinnet och den goda kryddningen och det möra köttet. Av detta blev det nu intet. Segt kött segt skinn som inte gick att äta. Till detta serverades aprikoser i små bitar inbakade i smördeg och den var väldigt färdig. Dock var det mörka ölet jättegott den här måltiden också.
Det ser i alla fall gott ut.  En anka, två bröst sa kyparen på bruten svenska.
 
Allan med rom och cola i baren. Bilderna som Allan tog på mig är så suddiga så ni skulle inte se vem som är på bild, men jag garanterar att jag var med på resan.
Efter ännu en natt på färjan närmar vi oss Sverige. Den här lilla ön skulle man ha.
På kajen i väntan på bussen välkomnades vi av en nyckelpiga
Hemma väntade blommor och massor av gratulationer av olika slag
Har någon hört talas om Nallebudet?? Det hade aldrig jag gjort, men till mig kom det. Så bedårande så man  bara måste älska det.
 
När vi satt och nästan hade ätit färdigt ringde telefonen. Ambulansen var på väg att hämta mamma. Det gick fort att köra till Bälinge för att hinna med, och det blev en lång kväll och natt innan doktorn sytt, huvudet var röntgat, röntgensvarit kommit, doktorn hade berättat resultatet, sjuktransporten kommit och vi kommit hem igen.
 

Så blev det fredag och så blev det lördag och hemlig utflykt med Allan och barn och barnbarn. Jag hann gissa många gånger vart vi var på väg och ingen gång blev det rätt, Vi hamnade i en stugby utanför Vaxholm där vi hade det så mysigt. Utflykt till Vaxholm och fästningen
Hundarna var med och de tyckte att det var helt ok att åka båt.
Johan och Ulrika med Erik och Elsa
Henrik och Helena med Matilda och Emma
Otto och Annica med Wilma Thea och Smilla
Allan och Kristina med Nessie, Blåzza och Ronja
Mina älskade barnbarn. Jag är så lycklig lottad!!
Efter en promenad i Vaxholm åkte vi hem och bytte kläder för att sedan åka tillbaka för att äta världens godaste oxfile på Hotellet i Vaxholm. Det bokstavligt talat smalt i munnen.
Fantastisk tårta till kaffet. Johan höll ett tal som var så fullt av kärlek att inte ett öga var torrt.
Efteråt promenad längs kajen i den vackra kvällen.
Bättre än så här kan ingen födelsedag bli. Att ha hela sin flock samlad passar Alfahonan.
 
 Vi hade en fin söndagsförmiddag tillsammans innan vi åkte var och en till sitt
De här styvmorsviolerna får bli slutvinjetten på födelsedagsfirandet. De växte längs stigen där vi tog vår morgonpromenad. Sådana växte vid Botilsäter kyrka när jag var barn. Det var då jag lärde mig att älska dem.
 
Nu går livet sin gilla gång igen med allt det vardagliga. Blåzza blir putsad inför utställningen på lördag,. Hon spårade upp en klöv i Lundboskogen igår och hon har noseworkat både i Svista på kurs och hemma i Skuttunge.
 
Ha en fortsatt trevlig dag. Vi kanske ses i morgon igen och datorn och ni vill
 
 
 


Kommentarer
Postat av: Linnea

Ser ut att vara riktigt härligt! :) Fina bilder!

Postat av: Kerstin

Tack för din fina text och bilder. Kändes nästan som om jag varit med.

Svar: Tack!!
danvikstjejerna.blogg.se

2015-05-28 @ 07:24:43

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:



RSS 2.0