Sylektion
I dag har jag haft finbesök. När jag var på julfika på Bombax i förrgår så tyckte Vendela som också var där att jag skulle lära henne sy. Jag lovade henne att idag klockan tio fick hon komma.
Äntligen var klockan tio och hon kom.
Moment ett : Bestämma vad man skall sy
2;: Välja tyg Det är inte så enkelt med den mängd av tyger som finns här
3: Symaskin. Lite läskigt men med andrepilot som stöd gick det riktigt bra
Det gäller att hålla tungan rätt i munnen och trampa lagom hårt
Vända, stoppa i lagom mycket stoppning
Sy ihop för hand gick superbra. Sedan fotade jag och frågade vad jag skulle skriva om kudden på Fb. Vi tycker att den blev vacker sa den stolta sömmerskan. Visst håller ni med om det??
Efter lunch på korv och makaroner så startade vi planering för ett projekt till kyrkans utställning i vår på temat Ordspråk
Vendela har ritat mönster och valt material. Det kommer att bli så super... Ni får inte missa att komma på utställningen om ni bor realistiskt nära. Man får bara inte missa!!!
För er som inte kan komma lovar jag att lägga ut bild här efter vernisaget.
Carolina och Dante kom för att hämta Vendela och för att fika Dom hade med sig supergoda kakor som jag inte minns namnet på. Ni vet sådana där med mandelmjöl i olika färger och fyllning. Jag fick en gul med citronfyllning. Så supergod så nu skall jag leta reda på de ungdomar som gör sådana och beställa.
Emma dök upp lagom till fikat och så småningom åkte Thea och vi till Björklinge. Först knapplådan för att köpa en knapp. Jag har MASSOR av knappar, men inte den perfekta. Julstängt, snopet
Nu har vi kommit hem. Vi har laddat inför middag med hamburgare och kvällsmys med chips och jordnötsringar. Clementiner. Kan bli kortspel. Det brukar bli det när Emma sover över.
Nu sitter Emma och Thea i vardagsrummet med stängd dörr. Hyss på G? Nej, jag tror att dom spelar in på sina mobiler. Dom kan den teknik dom behöver. Så skönt det måste vara.
Och om jag tror rätt så är jag uppkopplad via min mobil i kväll också. (Kväll kanske det inte är kl 16, men det är mörkt som i en kolsäck ute)
Nu är det snart dags att sätta på stekpannan, men innan dess bilder från förr. Bilder fylld med minnen för både ögon och näsa. Visst är det otroligt hur väl man minns dofter?
Morfar och Otto matar duvorna i parken i Lysekil
Johan på skolresa till Öland
En nästan alldeles färsk Henrik med en pappa för många kilo sedan. våren 1969
Slut för idag!!
Ja du är då alldeles egen Kristina, som inte gör annat än att ta hand om allt och alla... världen behöver fler som dig! Kram