Dagarna tre
Dag 1 Regn Regn Regn Så bra, då hann jag läsa mycket i boken som skall lämnas till bokbussen på torsdag em ( Dan Brown: Begynnelse)
Dag 2 Solen sken och jag bara njöt. Tranorna trumpetade. Lärkan drillade. Härligt att vara pensionär och härligt att tycka att borta bra men hemma bäst. Det gick att torka tvätt ute. Jag tog mig också tid att läsa en del. På kvällen kom Ulrika och vi hann prata en hel del innan sängdags. Sedan måste man ju följa Svenska Akademins framfart. Sandlåda eller vad kallar man det för. Vuxna människor??
Dag 3 startade tidigt. Jag skjutsade Ulrika till tåget på väg till ögonläkaren. Stan är full med "mullvadar" så det blev en del köra runt, runt.
Från stationen fick jag också hitta vägar förbi vägarbeten. Dessutom har min ögonläkare flyttat så det tog lite tid att hitta det nya stället. Nästa gång vet jag precis hur jag skall köra enklaste vägen.
Trycket i ögonen var bra tack och lov. Ögonbottnarna var också godkända så nu behöver vi inte ses på ett halvår.
Eftersom jag skulle vara på Ultuna på eftermiddagen så tog jag en tur på stan. Köpte lite tyg! Jo lite!! 20 cm vitt thaisiden och en rulle tråd. Ett par ljusare byxor inhandlade jag också. Drack en kopp kaffe på Landings och tror att jag skall ta med Blåzza dit en gång. Ronja har redan varit där med Matilda. Bra med träning av alla de slag
Ultuna ja. Det har hänt mycket sedan Allan arbetade där. Jag hittade Ulls hus ganska lätt, men sen...
Ytterdörren kunde jag ta mig igenom men sedan behövde man hjälp att komma vidare, och var hittade man en sådan?? Till slut släppte en student in mig (jag smet in samtidigt som henne) och så frågade jag den enda ljushyade människa jag såg innanför en av dörrarna var salen jag skulle till låg. Nej, hon pratade inte svenska. I korridoren kom en man som talade om vart jag skulle och följde med och släppte in mig i rätt korridor!! Rummen längs korridoren var låsta men som tur var så var dörren till toa olåst så jag kom in där.
I korridoren fanns ett samlingsrum? där jag satte mig. Så unga studenter är i dag. Dessutom pratar studenter i dag engelska med varandra.
Alla satt i små rum med låsta dörrar för att inte bli störda!! Rum i storlek med mitt badrum. Det säger ju inte er som inte varit här så mycket, men det är inte stort.
Så började föreläsningen som jag skulle på. Lanthushållslärarnas utbildning 1900-1970 Den var på svenska. Trevligt att inte behöva byta tankespråk. Det var inte så många där förutom doktoranden och hans handledare. Det var några forskare som gav doktoranden goda råd hur han skulle gå vidare. Jag kunde ge ett annat perspektiv.
Bredvid mig satt en kvinna vars mamma var lanthushållslärare och kurskamrat och bästis med en av mina lärare på seminariet. Hon är 92 år nu, alltså 42 år när hon lärde oss allt som vi kan om tvätt och strykning och mangling och... Hon var yngre än mina svärdöttrar är i dag och då inser jag att perspektivet ändras
En givande eftermiddag var det. Det gav mersmak och jag inser än en gång vilken fantastisk utbildning vi fick Allsidig och användbar på många håll i samhället.
Hemma blev vi bjudna på jättegod mat hos grannarna. Mätta och belåtna gick vi hem och jag började leta ett kort på Wilmas dop. Jag hittade så småningom, men oj så mycket andra kort jag hittade på vägen dit. Kort som framkallade både skratt och tårar. Så roligt det är med album att bläddra i. Mycket roligare och mer lättåtkomligt än när man har bilderna i datorn
Min mobil vill inte ta bilder i dag (ni vet det där med teknik) så jag kan inte ge er smakprov på bilderna. Det får jag göra en annan dag.
I morgon bitti skall jag hänga på låset på Hörsam. JAg står inte ut med att ha en bisvärm som till och från bor i den ena hörapparaten Jag har fått låna en som fungerar men den är både större och av annan färg än den jag skall ha. Så vill jag inte ha det längre, så: Upp till kamp!!
